Bästa Western

Visst, den heter Rockbloggen, men det är ju min bakgård så jag får skriva vad jag vill. Förutom rock'n roll och mat är jag barnsligt förtjust i Westerns, både filmer och tv-serier. Nu har jag precis plöjt mig igenom en mastodontserie på 12 långfilmslånga avsnitt kallad Kampen om Colorado (eller Centennial som den heter i original)

Den gick på svensk TV i början av åttiotalet. Vi svenskar hade precis hämtat oss efter en osedvanligt kraftig och ihållande Macahan-tripp och behövde mer. Då valde SVT att köpa in denna miniserie som bygger på en tegelstensroman av författaren James A Michener. Historien börjar på 1700-talet med pälsjägaren Pasquinel som kommer till Colorados orörda vildmarker och berättelsen fortsätter sedan genom århundradena med nedslag i den amerikanska historien, som indiankrigen, boskapslederna och framväxandet av det moderna samhället.


Robert Conrad som pälsjägaren Pasquinel

Jag minns hur snacket gick på skolgården. De första avsnitten med indianerna och den otroligt coole pälsjägaren Pasquinel bådade gott. Även indiankrigen och episoden med den onde Custerklonen Skimmerhorn var balla, men sedan tröttnade de flesta av oss barn i takt med att staden blev alltmer civilicerad och bilar och flygplan kom in i bilden. Kanske märktes det på tittarsiffrorna också. SVT har aldrig repriserat serien och det har inte snackats mycket om den sedan den sändes. TV3 eller 5:an sände den i repris för några år sedan, men på konstiga tider, typ söndag förmiddag.

När jag nu ser serien igen (den finns på dvd att köpa t.ex. hos CDON)
jublar jag över storslagenheten och den episka histiorien som sträcker sig över närmare trehundra år. Underbart skådespeleri, fantastisk intrig och den där typiska pompösa amerikanska stoltheten. Dessutom är det grundläggande miljövänliga budskapet inte helt omodernt. De sista två episoderna använder sig av lite väl många tillbakablickar på episoder man just sett men i övrigt är Kampen om Colorado ett närmast felfritt spektakel som förtjänar att upptäckas av nya generationer och att återupplevas igen av oss som redan var med på åttiotalet.
Och kom ihåg: Only the rocks live forever!